Nej nu räcker det .

Jag har nått min gräns . Jag klarar inte av det här längre . Jag tycker mig se och höra dig hela tiden och överallt . På kvällarna kollar jag ut genom fönstret för att se om jag ser dig komma, vem vet du kanske bara fått för dig att åka till mig och prata ut eller nåt ... men det händer aldrig . Jag gråter mig till sömns varenda natt och så fort jag lyssnar på en kärlekslåt så börjar jag gråta. Jag kan inte leva såhär det funkar inte .


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0